VERKTYGSLÅDA FÖR

SAMTALSLEDARE

Cirkelledaren är den som för arbetet i studiecirkeln framåt, förbereder träffarna och ser till att samtalsklimatet blir så bra som möjligt – en guide och inspiratör som delar med sig av sina kunskaper och skapar en cirkel där alla kan delta på lika villkor.

Om du vill starta en cirkel med en grupp ungdomar behöver du fånga deras intresse! Fundera då kring det här. Valdeltagandet på Järva och i andra förorter har länge varit lägre än på andra håll. Tyvärr är samhällets mest sårbara ekonomiskt också minst partipolitiskt intresserade. Om det viktigaste är att försörja sig, hitta ett arbete eller en bostad kanske valdagens känns oviktig. Något som inte hjälper ens livssituation. Samtidigt måste dessa personers verklighet diskuteras. Därefter går det att svara på varför och hur folk kan agera, organisera eller rösta i valet. Utmaningen för samtalsledare är att fördjupa samtalet om orten och sätta in det i ett större sammanhang.
Här är några förslag på hur givande samtal kan skapas.

1. Lär känna deltagarna

De frågor som diskuteras måste utgå från gruppens egna behov. Är gruppen redan politisk medveten och organiserar sig, eller är de intresserade av att börja göra det? Kanske är det valsystemet och partierna som deltagarna vill veta mer om. Samtalsledaren behöver förstå gruppens intresse och utgå från deras verklighet. Det kan göras antingen i förväg eller under själva samtalet. Sedan anpassa innehållet efter deltagarnas egna behov och frågor.

2. Ingen har alla svar själv

Att politiskt medvetandegöra personer kräver en ödmjuk samtalsledare som inte tror sig kunna allt om det svenska samhället. Samtalsledaren bidrar med viktiga kunskaper och leder diskussionen genom nyfikenhet och frågor, utan att fördumma någon annans åsikt. Att bekräfta och stärka deltagarnas åsikter och påminna gruppen att det inte bara finns en sanning på en fråga, skapar dialog med deltagarna och får alla att komma till tals.

3. Var pedagogisk

Om vissa politiska begrepp upplevs komplicerade för gruppen försök förklara de med egna ord och utifrån gruppens förståelse av frågan. Ge exempel om du kan. Den svenska demokratin kan vara komplicerad. Samtalsledaren behöver förenkla detta språk och visa alternativ för att påverka. Använd sociala medier eller nyhetsinslag för att skapa ett intresse för gruppens frågor. Det finns en ordlista på hemsidan som kan användas.

4. Uppmuntra kritiskt tänkande

Folk i orten kan vara kritiska, vilket är bra i politiska samtal och något som ska uppmuntra. Orten är sällan överens i alla frågor. Tvärtom finns det många som tycker olika om bland annat polisen, kameraövervakningen, om Sverige, integration, osv. Ställ frågor och be gruppen förklara sina resonemang. Visa medieinslag där det talas om orten. Hur ser gruppen på det? Vilket budskap sänds ut och hur tas de emot av oss, politiker och allmänheten?

Ta fram en studieplan

Studieplanen är ett hjälpmedel för ledare och deltagare att planera det gemensamma arbetet så att alla blir delaktiga och tar ansvar. Diskussion om studieplanen blir en bra start för arbetet i cirkeln! I studieplanen anger ni ämne, mål för cirkeln, en beskrivning av hur ni tänker jobba för att nå målet, samt vilket studiematerial ni använder. Här finns några förslag på hur ni kan lägga upp träffarna.

Vad är demokrati

Läs texterna All makt utgår från folket och Förutsättningar för demokrati, som finns under fliken Vem beslutar vad. Fråga deltagarna om det var något de reagerade på vid läsningen. Låt alla komma till tals! Vad är styrkorna och bristerna med demokratin i Sverige? Känner folk att demokratin är till för dem? Varför/varför inte? Handlar demokratin om att rösta eller även om annat? Ställ följdfrågor för att fördjupa samtalet kring demokratin och vad den innebär i verkligheten.

Koppla demokrati till aktuella frågor

Försök välja ett tema som gruppen är intresserad av, exempelvis trygghet, bostadsbrist för ungdomar eller brottslighet lokalt. Be deltagarna beskriva hur problemet ser ut. Vad får problemen för konsekvenser för området? Försök förklara varför det ser ut som det gör. Vad hade behövts för att förändra det? Vad funkar och inte funkar? Varför?

Koppla samtalet till tidigare träff om demokrati och förutsättningar för demokrati. Vilka demokratiska förutsättningar har vi för att förändra situationen?

Den svenska samhällsmodellen

Gå igenom Vem beslutar vad och låt alla berätta hur de uppfattar att den svenska samhällsmodellen är uppbygg. Diskutera sedan i grupper.

Läs de exempel som finns på människors olika livssituationer, de finns längst ner i fliken Val 2022. Diskutera olika sätt att påverka eller vart dessa personer ska rösta. Kanske har deltagarna egna exempel på situationer som de inte vet vart de kan vända sig. Ni kan tillsammans formulera problem, diskutera vilken politisk instans som är ansvarig, samt hur ett påverkansarbete skulle kunna se ut.

Inför valet

Inför valet vet vissa personer vilka partier de ska rösta på, medan andra inte har koll eller inte bryr sig. Är någon politisk intresserad ökar ens vilja att rösta. De som inte röstar kanske inte attraheras av partierna – eller att man inte tycker att det spelar någon roll vem som styr. Kolla på hemsidan under Val 2022. Hur ser folk på valet? Ska de rösta? Vet de vad partierna står för? Vad betyder de olika ideologierna i praktiken? Vart går det att hitta mer information om vad partierna tycker? Välj ett tema (till exempel skola eller trygghet) och jämför vad de olika partierna tycker i frågan.

Kolla igenom Hur gör jag när jag röstar och Vem har rösträtt, den finns också under Val 2022. Övning! Dela upp deltagarna två och två. En spelar rollen som personalen på vallokalen på valdagen, en spelar rollen som väljare. Väljaren ska fråga personalen om vem som har rösträtt och hur man röstar, personalen svarar. Byt roller efter halva tiden.

Ge alternativ på organisering

Det är viktigt att samtalsledaren visar på alternativ för de som aktivt vill göra något. Läs Hur påverkar jag och berätta om andra föreningar och personer som organiserar sig i orten. Vad har det betytt för området och människorna där? Vad kan andra göra om man inte vill organisera sig? Går det att ta ansvar på andra sätt; genom att rösta, bidra med pengar eller sprida saker på sociala medier? Få gruppen att diskutera sina idéer och ta det vidare med aktiva föreningar i området.