Den svenska samhällsmodellen
Den svenska samhällsmodellen är uppdelad i tre politiska nivåer. Riksdag fattar beslut på nationell nivå. På regional och lokal nivå styr landsting och kommuner. Alla dessa är politiska församlingar som genom de allmänna valen demokratiskt kan väljas var 4:e år. Nedanför beskrivs deras uppdrag och de politiska frågor som de är ansvariga för.
RIKSDAGEN
CENTRALT STYRE
Riksdagen och regeringen beslutar bland annat i frågor om skatt, pension, utrikespolitik, jobb, polis.
LANDSTINGET
REGIONALT STYRE
Landstinget beslutar om sjukvård och kollektivtrafik.
KOMMUNEN
LOKALT STYRE
Kommunen beslutar om bostad, skola, idrott.
Riksdagen
Riksdagen är Sveriges högsta beslutande organ. Riksdagen består av partier som invånarna valt på nationell nivå. Regeringen lägger fram lagförslag, propositioner, som riksdagen sedan tar ställning till. Enkelt uttryckt kan man säga att regeringen föreslår och riksdagen beslutar. Riksdagen beslutar om nya lagar för att exempelvis bekämpa brottslighet och myndigheternas uppdrag, exempelvis vilka Försäkringskassan ska anse ha rätt till sjukersättning. Riksdagen beslutar de skatter för att finansiera statens verksamheter, såsom säkerheten, universitet och utrikespolitik.
Regeringen:
Det parti eller partiblock som efter ett val fått flest röster får i uppdrag att bilda regering. Statsministern utser ministrar till viktiga ansvarsområden. Varje minister har ett eget departement som de styr över. Kulturministern har ett kulturdepartement som tar hand om kulturfrågor, utbildningsminister en för skolan, osv.
Domstolar (Bland annat Tingsrätten, Hovrätten, Förvaltningsdomstolen, Arbetsdomstolen).
Myndigheter (Bland annat Försäkringskassan, Polismyndigheten, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket).
Landstingsfullmäktige
Stockholms läns landsting är ett regionalt organ som har en politisk fullmäktige. Landstinget beslutar i frågor om hälso- och sjukvård, biblioteksverksamhet, vårdcentraler samt tandvården. Frågor som rör kollektivtrafiken i Stockholm bestämts av Landstingsfullmäktige som också beslutar om nya satsningar för tunnelbanan och bussar. Samma åtta partier som sitter med i riksdagen representeras idag i Landstingsfullmäktige men driver alltså frågor på olika nivåer.
Kommunfullmäktige
Stockholms stad är en kommun med egna politiker från de olika partierna för oss som bor på Järva och andra delar av Stockholm. Med eget självstyre kan Stockholms stads kommunfullmäktige bestämma i frågor om skola, bostäder, sommarjobb till unga, kommunalskatt, idrotts- och kulturverksamhet samt simhallar och fotbollsplaner. Stockholms stads verksamhet styrs av folkvalda politiker, medan det vardagliga arbetet görs i stadens förvaltningar.
Stadsdelsförvaltningar för Järva och Skärholmen
Stockholms stad är indelat i 14 stadsdelsförvaltningar utifrån geografiskt område. Majoriteten i kommunen har velat flytta mer makt till stadsdelsnämnderna lokalt. Det innebär att vissa beslut fattas lokalt, så nära de boende som möjligt.
· Personer i Akalla, Husby, Kista och Rinkeby tillhör Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning.
· Personer i Tensta, Hjulsta och Spånga tillhör Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning.
· Personer i Vårberg, Skärholmen, Sätra och Bredäng tillhör Skärholmen stadsdelsförvaltning
Stadsdelsförvaltningarna har hand om kommunal service för de som bor i stadsdelen. De ansvarar för förskolan, äldreomsorgen, service till personer med funktionsnedsättning, stadsmiljöarbete, individ- och familjeomsorg, konsumentvägledning, fritids- och kulturverksamhet.
Skolan är ett område som drivs av utbildningsförvaltningen, som är en av många förvaltningar som tillhör Stockholms stad. Förvaltningarna styrs av en politisk nämnd, stadsdelsnämnden. Politikerna i nämnderna utses av Stockholms kommunfullmäktige. Det går att påverka de lokala politiker i stadsdelen som själva bor i området.
De anställda i förvaltningarna är opolitiska, dvs dessa arbetar som tjänstepersoner. Dessa har till uppgift att utföra det arbete som politikerna har beslutat om. Illustration 3 Exemplet Reactor.
Ex Reactor: Under år 2005 fanns det ungdomar i Husby som kämpade för en ungdomsgård för äldre. Beslutet att finansiera Reactor fattades i nämnden av politiker, medan tjänstepersonerna på förvaltningen har styrt verksamheten, anställt personal, osv.
Länkar för mer information om varje politiskt organ.
All offentlig makt utgår från folket
”All offentlig makt i Sverige utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och på allmän och lika rösträtt. Den förverkligas genom ett representativt och parlamentariskt statsskick och genom kommunal självstyrelse. Den offentliga makten utövas under lagarna.”
Vi kanske har läst citatet tidigare. Det är så den svenska grundlagen börjar och beskriver demokratin i Sverige. Den folksuveränitet vi har handlar om att all offentlig maktutövning baseras på folkets mandat. Vid valen ger medborgarna makt till politiska församlingar som fattar beslut för medborgarna.
Att vi har en representativ demokrati innebär att medborgarna själva inte deltar direkt i beslutsfattandet utan gör det indirekt genom sina politiker. De svenska partierna är därför nödvändiga för att företräda väljarna. Partierna är fria föreningar med egna medlemmar och som nya personer kan ansluta sig till.
Förutsättningar för demokrati
Det finns grundläggande krav som ska uppfyllas för att ett land ska anses vara fullt demokratiskt.
Allmän och lika rösträtt
Alla vuxna myndiga medborgare i ett land ska ha lika rösträtt vid allmänna val.
Yttrande- och tryckfrihet
Alla ska ha rätten att uttala sina åsikter och ha möjlighet att sprida dem i olika medier, utan att straffas för det. Man får däremot inte hetsa mot folkgrupp, förtala eller kränka någon.
Mötes- och organisationsfrihet
Alla ska ha rätten att samlas till möten eller demonstrationer samt ska ha rätten att organisera sig i eller att bilda olika typer av föreningar, exempelvis politiska partier, fackliga organisationer och religiösa samfund.
Tros- och religionsfrihet
Alla ska ha rätten att tillhöra ett religiöst samfund, precis som alla ska ha rätt att inte göra det. Ingen ska heller diskrimineras på grund av sin religiösa uppfattning.
Mänskliga rättigheter
Demokratin fungerar inte bra om de mänskliga rättigheterna inte respekteras. Staten måste kunna skydda sina invånare från diskriminering och förtryck. I Sveriges grundlagar står också att stat och kommun ska arbeta för att trygga rätten till arbete, bostad och utbildning för alla invånare.